Idag välkomnar vi vår första gästskribent till bloggen! Anna Blücher är lektor i livsmedelsmikrobiologi vid Linneuniversitet i Kalmar. Under många år har hon varit ansvarig för kandidatutbildningen Nutrition och Livsmedelsvetenskap, och hon har också medverkat i böcker om livsmedelsmikrobiologi, ”Functional foods” och näring & hälsa.*

Vilka arter spelar roll?

De senaste åren har tarmens bakterier varit väldigt omskrivna, och de små liven har tillskrivits en hel del positiva egenskaper så som att de stärker immunförsvaret, lugnar oroliga magar och på många olika sätt påverkar vår hälsa. Men vad säger vetenskapen egentligen?

Vi bär alla på 1,5-2 kg bakterier, troligen 1000 olika arter, och de flesta finns i tarmen. Olika bakteriearter fyller olika funktioner och påverkar oss på olika sätt. De hälsofrämjande bakterierna bryter ned fibrer till korta fettsyror som stärker tarmslemhinnan vilket bland annat tros kunna motverka cancer och andra sjukdomar. De hjälper också till att ta upp vitaminer och gör det svårare för skadliga bakterier att trivas.

Man har även kunnat visa att sammansättningen av olika bakteriearter är av stor betydelse för vår hälsa och att många av våra västerländska välfärdssjukdomar är kopplade till en artfattig tarmflora. Det finns studier som föreslår att personer med en artfattig tarmflora har större risk att utveckla allergier och sannolikt även andra sjukdomar. Skillnaden mellan olika personers sammansättning har visats sig bero på flera olika faktorer, bland annat hur man förlösts och var man vuxit upp, men även på vilken kost man äter och om man genomgått antibiotikabehandling.

Okej, så sammansättningen av bakterier spelar roll där en mer artrik tarmflora verkar vara positivt. Dessutom kan man påverka sammansättningen av ”sina egna” bakterier genom det man äter. Men hur gör man?