Det råder en ständig kamp om utnämningen ”världens farligaste näringsämne”. Kolhydraterna verkar ha tagit hem pokalen efter en lång och segdragen fejd. Jag syftar såklart på den nya studien (The Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) study) som kom ut förra veckan och plockades upp som en stor nyhet i Sverige och världen över. Vetenskapsjournalisten Karin Bojs på Dagens Nyheter beskrev den som en ”fett intressant studie om kolhydrater”. Många i forskningssamhället instämmer och verkar äntligen vara eniga. Jag kan höra glädjeropen ljuda samstämmigt men varför är jag inte övertygad?
Stor studie med hög ambition
Det här är en stor studie som har mätt kostvanor bland drygt 130 000 kvinnor och män från 18 olika länder via ett frågeformulär. Deltagarna har sedan följts upp under ca 7 år i genomsnitt och man har identifierat vilka som har dött av olika orsaker. Ett högt kolhydratintag (över 60 energiprocent av dagligt intaget) var kopplat till ökad dödlighet medan ett högre intag av fetter av olika slag (inklusive mättat fett) istället var kopplat till lägre dödlighet. När författarna tittade mer specifikt på dödsorsaker såg man att sambanden med kolhydrater och fett var tydligast för dödligheten kopplat till andra orsaker än hjärt-kärlsjukdom.
Många i låginkomstländer har en bristfällig tillgång till sjukvård, mediciner och drabbas i mycket högre grad av sjukdomar som knappt existerar i västvärlden.
Låginkomstländer äter mer kolhydrater
Det är oerhört viktigt att öka förståelsen för hur kost och livsstil hänger ihop med utvecklandet av sjukdomar som diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer även i låg- och medelinkomstländer. I många av de här länderna ligger dessa sjukdomar som en tickande bomb samtidigt som de fortfarande tampas med infektionssjukdomar t.ex. tuberkulos, malaria och HIV/AIDS. Frågan är dock om det är lämpligt att klumpa ihop dessa länder med höginkomstländer för att studera den här typen av frågeställningar. De skiljer sig oerhört mycket åt vad gäller samhällsstruktur. Många i låginkomstländer har en bristfällig tillgång till sjukvård, mediciner och drabbas i mycket högre grad av sjukdomar som knappt existerar i västvärlden. Dessutom är tillgången till ett varierat utbud av livsmedel ofta begränsat och därmed blir kolhydrater i form av raffinerade produkter istället den huvudsakliga födan. Forskarna bakom studien är medvetna om problemet och påstår sig ha justerat för det i sina statistiska modeller. Det är dock tvivelaktigt om den justeringen löst problemet. Som alltid med observationsstudier finns det inga garantier för att man hanterat influenser från andra faktorer optimalt (ett fenomen som forskare kallar ”confounding”).
Kolhydrater som ett mått på välfärd
Jag är förvånad över att inte fler har uppmärksammat att de länder som hade högst kolhydratintag i studien var låg- och medelinkomstländer. Utöver media har även flera högt ansedda forskare som jag vanligtvis har ett starkt förtroende för gått ut och hyllat den här studien. Men många verkar ha missat att det forskarna bakom den här studien egentligen har gjort är att använda kolhydrater som ett mått på välfärd. Inte så mycket mer. Jag tror att entusiasmen bland forskare grundar sig i att studieresultaten bekräftar generellt ett budskap som redan förmedlas. Men vi måste förstå svagheterna med studien för att kunna göra rätt tolkningar och generaliseringar.
Den har däremot inte slagit spiken i kistan när det kommer till att fastställa kunskapsläget gällande kolhydrater kontra fett.
Sammanfattning
Idag är global hälsoforskning alldeles för underprioriterat. Vi i västvärlden snöar lätt in oss på våra egna problem och glömmer ofta bort att vi även har ett ansvar gentemot övriga planeten. Det kallas medmänsklighet. Jag tror att PURE-studien drivs av öppna hjärtan med ambitionen att bredda perspektivet i forskningssamhället. Den har däremot inte slagit spiken i kistan när det kommer till att fastställa kunskapsläget gällande kolhydrater kontra fett. Med det sagt vill jag poängtera att det finns annan forskning som studerat den här frågeställningen bättre. Och jag kan med gott samvete säga att vi fortfarande kan vila på dagens kostrekommendationer som understryker att kolhydrater kan ätas i lagom mängd men att de raffinerande versionerna i möjligaste mån bör undvikas. Även fett går bra att äta, särskilt de omättade och fleromättade.
Referenser:
Dehghan et al. Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study. Lancet. Published online August 29, 2017.