Lagom till årets surströmmingspremiär gick regeringen ut med att de ska storsatsa på att göra Sveriges vatten renare. Ett huvudfokus är att minska halterna av olika miljögifter. Många vildfångade feta fiskarter i svenska vatten innehåller höga halter av miljögifter som dioxiner och polyklorerade bifenyler (PCB). Strömmingen som säljs i Sverige idag är med få undantag fiskad i Östersjön och är en av de arter som är mest förorenad. Sverige har ett permanent undantag från EU:s gränsvärden för dioxiner och PCB:er i fisk vilket innebär att i det här landet får den säljas med högre dioxin- och PCB-värden än i övriga EU. Men det är förutsatt att Livsmedelsverket informerar om råden och riskerna med fet fisk från drabbade vatten och att ingen export sker utanför Sveriges gränser. Barnen är den känsligaste gruppen och därför har mer restriktiva rekommendationer anpassats till kvinnor i fertil ålder, gravida, ammande och barn upp till 18 år. Men hur många känner till råden och riskerna?
Dioxiner och PCB är stabila och fettlösliga ämnen som är väldigt svåra att bryta ned.
Gifter som sätter sig i fettet
Dioxiner framställs inte avsiktligt utan är en restprodukt som bildas när man inom industrin jobbar med kemikalier som innehåller klor. Skogsindustrins klorblekningsprocesser var tidigare en betydande utsläppskälla. PCB är en industrikemikalie som tidigare var populär eftersom den var värmetålig och hade bra isolerande förmåga. Den användes i värmeväxlare, i fogmassor till hus och i färger innan både utsläpp av dioxiner och användande av PCB förbjöds på 1970-talet. Dioxiner och PCB är stabila och fettlösliga ämnen som är väldigt svåra att bryta ned. Fettlösligheten gör att ämnena lagras i kroppsfettet under hela livet, och de förs över till barnet vid graviditet och amning. Halterna ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer. De högsta halterna finns därför bland annat i rovfiskar från förorenade områden.
Påverkar hjärnans utveckling
I djurstudier har man sett att höga halter av dioxin och PCB kan påverka fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet samt ge upphov till cancer. Epidemiologiska studier av människor föreslår att exponering för dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka födelsevikt, barnets motoriska och kognitiva utveckling och eventuellt även risken för infektionssjukdomar och allergier/astma. Dioxin i höga halter kan också ge klorakne, en långvarig akneliknande hudinflammation i ansiktet (tänk Ukrainas tidigare president Viktor Jusjtjenko som misstänktes ha förgiftats med dioxin).
Sveriges tveksamma undantag
Ungefär hälften av de dioxiner och PCB vi får i oss kommer från fisk. Inom EU finns det gränsvärden för hur mycket dioxiner och PCB som animaliska livsmedel får innehålla för att säljas till allmänheten, men fet fisk från svenska vatten som Östersjön, Vättern och Vänern ligger ofta över dessa värden. Sedan 2002 har Sverige ett undantag från EU:s gränsvärden för just dioxiner och PCB i fisk, vilket innebär att det i Sverige får säljas fisk med högre halter än i övriga EU. Under 2012 blev det här undantaget permanent trots att Livsmedelsverket i samband med beslutet kom fram till att det ur ett folkhälsoperspektiv vore bättre om EU:s gränsvärde gällde även våra svenska vatten. Livsmedelsverkets hållning vilade på att det tar långt tid att minska halterna av dioxin och PCB i fisk och att det dessutom är svårt att nå ut med kostråd för att förhindra hälsofarliga effekter av dessa miljögifter. Den dåvarande regeringen vägde folkhälsan mot fiskerinäringen och valde till slut att gynna industrin, bland annat med motiveringen ”att skydda den svenska surströmmingstraditionen”.
Men skulle det kunna vara så att även övriga befolkningen borde vara mer restriktiva kring fet fisk från våra drabbade vatten?
Studier kopplar PCB till cancer och hjärtkärlsjukdom
Fet fisk är en viktig komponent i en välbalanserad kost. Den innehåller mycket som är bra för kroppen, som till exempel omega-3 fettsyror och vitamin D. Livsmedelsverkets rekommendation är att barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder inte bör äta fisk med höga halter av dioxiner och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga kan äta sådan fisk max en gång i veckan. Men skulle det kunna vara så att även övriga befolkningen borde vara mer restriktiva kring fet fisk från våra drabbade vatten? Sedan 2012 då regeringen tog sitt beslut har fler studier på området dykt upp. Några få svenska studier kopplar ett högre intag av PCB till ökad risk för prostatacancer och hjärtkärlsjukdom. Även om ytterligare bevisning behövs för att vi ska kunna veta mer säkert borde kanske rekommendationerna gällande förorenad fet fisk utgå från försiktighetsprincipen i första hand? Särskilt när det handlar om miljögifter. Vi frågade Anders Glynn som är toxikolog på Livsmedelsverket om vad han ansåg om dagens rekommendationer. Han svarade att EU just nu granskar hälsoriskerna med dioxiner och PCB och att resultaten från den utredningen kommer att styra huruvida råden kommer att ändras eller inte.
Vad ska man göra då?
I dagsläget är det svårt att ta en tydlig ställning till hur pass stort hot dioxiner och PCB i svensk fisk utgör mot folkhälsan. Det behövs helt enkelt mer forskning. Men om du vill vara extra försiktig med giftiga fiskar kan du alltid läsa på förpackningen eller fråga i butiken om varifrån fisken kommer. Är det vildfångad fet fisk som strömming/sill, lax eller öring från Östersjön så innehåller den med stor sannolikhet miljögifter (det gäller även en del feta fiskarter från Vänern och Vättern). Välj sedan själv om du vill äta just den fisken eller köpa vildfångad fisk från renare vatten. Men uteslut inte fet fisk från din kost bara för att du är rädd för miljögifter, välj bara rätt sorts fisk!
Referenser
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb
Ali I, Julin B, et al. Exposure to polychlorinated biphenyls and prostate cancer: population-based prospective cohort and experimental studies. Carcinogenesis. 2016 Dec;37(12):1144-1151. Epub 2016 Oct 7.
Kippler M et al. Associations of dietary polychlorinated biphenyls and long-chain omega-3 fatty acids with stroke risk. Environ Int. 2016 Sep;94:706-11. doi: 10.1016/j.envint.2016.07.012. Epub 2016 Jul 26.
Bergkvist C et al.Berglund M, Glynn A, Julin B, Wolk A, Åkesson A. Dietary exposure to polychlorinated biphenyls and risk of myocardial infarction in men – A population-based prospective cohort study. Environ Int. 2016 Mar;88:9-14. doi: 10.1016/j.envint.2015.11.020. Epub 2015 Dec 12.
Bergkvist C et al. Dietary exposure to polychlorinated biphenyls and risk of myocardial infarction – a population-based prospective cohort study. Int J Cardiol. 2015 Mar 15;183:242-8. doi: 10.1016/j.ijcard.2015.01.055. Epub 2015 Jan 27.
Bergkvist C et al. Dietary exposure to polychlorinated biphenyls is associated with increased risk of stroke in women. J Intern Med. 2014 Sep;276(3):248-59. doi: 10.1111/joim.12194. Epub 2014 Mar 17.
Oken E et al. Which fish should I eat? Perspectives influencing fish consumption choices. Environ Health Perspect. 2012 Jun;120(6):790-8. doi: 10.1289/ehp.1104500. Epub 2012 Feb 22. Review.
3 kommentarer
Vilken fet fisk köper ni själva i affären (ICA, Willys tex)?
Jag brukar variera mellan olika sorters fet fisk från olika butiker. Men undviker att äta strömming i för höga mängder.
Hälsningar Susanne
Hej! Tack för en intressant text. Jag känner mig väldigt förbryllad kring det här med fisk idag. Älskar fisk av alla dess slag och det är ju nyttigt på många sätt men att blir tveksam till att äta det när man nu hör allt med om dessa miljögifter. Även odlad lax innehåller ju höga halter av gifter så det köper jag inte längre. Vildfångad lax från Alaska sägs vara bra men det är ju omöjligt att få tag på. Borde man låta bli att äta lax helt? Vilken fet fisk är säker att ersätta den med i så fall? Kan du rekommendera någon annan sorts fisk som man kan äta utan att behöva oroa sig för att få i sig dessa miljögifter?