Skrämma gravida med BMI – skyll inte på forskningen utan på hur den når ut

Häromdagen publicerades en nyhet angående en studie som hade tittat på moderns BMI under graviditet och risken för allvarliga missbildningar hos barnet. På Sveriges Radio kunde man läsa följande rubrik “Även lätt övervikt vid graviditet kan ge allvarliga missbildningar” och många reagerade. Dels för att rubriken inte riktigt stämde överens med vad studien egentligen visade men också för att den här typen av nyheter lätt skapar onödig oro för den enskilda individen, inte minst för gravida kvinnor. Personligen har jag svårt för den här typen av rubriker som är utformade för att generera klick, särskilt när det kommer till forskning eftersom de lätt tas ur sitt sammanhang. Det bidrar tyvärr till misstro både till forskare och till myndigheter. Det har ifrågasatts om forskning på kvinnors och barns hälsa som tittar på exponeringar under och efter graviditet överhuvudtaget är nödvändigt då det lätt leder till mommy-shaming. Självklart är den forskningen nödvändig och har varit alldeles för underprioriterad inom det medicinska fältet. Men det är otroligt viktigt att skilja på forskningen i sig och hur den kommuniceras ut till allmänheten. Många gånger går de inte hand i hand. Att anklaga forskning för att vara onödig är en mycket farlig väg att gå då det främst är en godtycklig bedömning men också eftersom det är otroligt viktigt att värna om frihet inom just forskning. Det som kan verka onödigt idag kan generera ett genombrott imorgon. Däremot måste forskare och journalister samarbeta bättre för att undvika förvirring och onödig oro hos allmänheten.

Personligen har jag svårt för den här typen av rubriker som är utformade för att generera klick, särskilt när det kommer till forskning eftersom de lätt tas ur sitt sammanhang.

Men åter till studien. Det är en svensk registerstudie som använt födelseregistret för att titta på vikten hos mamman vid inskrivningssamtalet och sedan kopplat det till olika typer av missbildningar hos barnet. Forskarna har utgått från ett stort material – alla födslar mellan 2001 och 2014 (totalt 1 480 892). De har även haft tillgång till information angående rökning (bra eftersom det oftast en mycket stark felkälla i studier av kroppsvikt), civilstånd, antalet födslar, utbildning och mammans ålder. Forskarna såg att risken för allvarliga missbildningar ökade med stigande BMI jämfört med normalt BMI (18.5-25). Dock var risken extremt låg i den överviktiga gruppen (BMI 25-30) för att sedan gradvis öka inom högre BMI-kategorier. Forskarna själva drar slutsatsen att det är viktigt att gå in i en graviditet normalviktig för att minska risken för allvarliga missbildningar på grund av den gradvisa ökande risk som följer med ökat BMI, men även för att den här typen av missbildningar sker tidigt graviditeten. Vad som sedan lyftes fram som en nyhet av Sveriges Radio var den mycket låga risken hos de med BMI 25-30.

När forskare utför studier är det oerhört viktigt att tolka dessa i förhållande till tidigare forskning. Det gjorde de även i det här fallet.

Vikten av att replikera forskningsresultat

När forskare utför studier är det oerhört viktigt att tolka dessa i förhållande till tidigare forskning. Det gjorde de även i det här fallet. I forskningsrapporten skriver författarna att tidigare har en så kallad meta-analys publicerats. Den svenska studien blir därför ett viktigt komplement då den bekräftar riskökningen bland personer med fetma men kan även påvisa ett så kallat dos-responssamband – att ju mer övervikt/fetma desto större risk för missbildningar hos fostret. Det här kan lätt bli krångligt för en icke-forskare och media misslyckas många gånger att sätta resultaten i relation till det aktuella forskningsläget eftersom de saknar kunskapen i att tolka den här typen av resultat.

Som forskare inom det här fältet blir man skolad till att dissekera studier. Bryta ned dem till sin minsta beståndsdel för att förstå om det möjligen finns andra faktorer som kan förklara resultatet. Något som också lärs ut tidigt är att det inte finns någon perfekt studie och att en enskild studie aldrig kan utröna ett orsakssamband. Ett budskap till allmänheten måste baseras på en samlad bedömning utifrån flera studier. Därför behöver studier upprepas och upprepas. Och återigen upprepas. Vridas och vändas. Först då kan myndigheter utforma sanningsenliga råd och rekommendationer. Sverige är unikt tillsammans med våra nordiska grannländer om att ha tillgång till den här typen av forskningsmaterial som baseras på de olika sjukvårds- och befolkningsregister vi har. Det tillsammans med de många kompetenta forskare som finns här gör att Sverige står sig otroligt starkt internationellt i olika forskningssammanhang.

Svårt att studera BMI

Studien är mycket intressant ur en metodologisk synvinkel (med mina forskarglasögon). Den slår hål på myten att det är hälsosammare att vara lite överviktig än normalviktig. BMI 25-30 är ofta en problematisk grupp att tolka i den här typen av studier och kan många gånger framstå som en skyddande faktor. Det är av största sannolikhet ett inbakat fel. För några år sedan publicerade JAMA (en av de högst rankade medicinska tidskrifterna) en stor sammanställning av olika studier (metaanalys) och tittade på hur olika BMI-kategorier var kopplade till dödlighet. Resultaten visade att det var något hälsosammare att vara överviktig än normalviktig. Då blev det en stor nyhet med motsatt budskap än det som diskuteras här. Däremot blev studien väldigt kritiserad av många experter inom fältet. Jag var på Harvard under den tiden för att forska och där ordnades en paneldebatt där flertalet professorer bjöds in som systematiskt gick igenom felen i den här studien. I den här debatten diskuterades framförallt påverkan från rökning. Personer som röker har många gånger lägre kroppsvikt och hamnar därför i normalviktsgruppen men de riskerar fortfarande att dö i förtid. En annan stor sammanställning visade att sambandet mellan BMI och dödlighet hos endast icke-rökare visar ett liknande mönster som i den svenska studien.

individer ska inte behöva känna sig kränkta, vara oroade eller bli upprörda så fort en ny studie dyker upp.

Sammanfattningsvis är det viktigt att belysa att forskning aldrig kan tolkas som onödig. Snarare tvärtom. Vi behöver mer forskning. Jag har inga invändningar mot studien och dess resultat. Enligt mig är den snygg i sig. Dock måste forskare (inklusive jag), sjukvårdspersonal, myndigheter och media fundera hur vi bäst kan samarbeta för att kommunicerar den. För individer ska inte behöva känna sig kränkta, vara oroade eller bli upprörda så fort en ny studie dyker upp. Det är i alla fall inte intentionen. De flesta i det här fältet vill bidra till att förbättra folkhälsan, inte försämra den.

Håll med eller håll inte med. Alla åsikter är välkomna. Och dela gärna med er av dem.

Referenser:

Persson M et al. Risk of major congenital malformations in relation to maternal overweight and obesity severity: cohort study of 1.2 million singletons. BMJ. 2017; 357: j2563.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6735377

Flegal KM et al. Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis. JAMA. 2013 Jan 2;309(1):71-82.

Global BMI Mortality Collaboration. Body-mass index and all-cause mortality: individual-participant-data meta-analysis of 239 prospective studies in four continents. Lancet. 2016 Aug 20;388(10046):776-86.